Rädd...

Igår blev jag rädd.
Riktigt rädd.

På väg till ridskolan kör jag på en motorväg. Jag höll rätt hastighet när jag körde på motorvägen. Jag hade ingen bil framför eller bakom mig. Det fanns inte en enda bil på motorvägen när jag körde på. Tittar alltid väldigt noga i döda vinkeln och i backspeglar. Gärna flera gånger så att jag inte missar något.

Precis när jag kommit ut i mitt körfält, blir jag omkörd....... Jag lovar att han körde i över 200km/h..om det räcker.. (tror på allvar inte att det var en hon - anmäl mig gärna..!) Hela bilen "gungade till " och själv tror jag att hjärtat stannade i några sekunder.

Han kom inte så långt, för längre fram dök det upp bilar. Så han var tvungen att bromsa..tack och lov kunde han det. Men han fortsatte sin färd sedan i samma fart och körde om lite på insidan också av bilarna...

Retar mig att jag inte såg reg.numret.

Det som gör att jag mår direkt dåligt fortfarande är att jag ser framför mig vad som hade kunnat hända om han inte lyckats väja för mig.......Han dök ju upp från ingenstans och det måste ju jag också ha gjort för honom i den farten... Denna sekvens spelas upp i min hjärna med jämna mellanrum och jag tror jag sov som en "hossa" i natt på grund av detta.

Fy fan alltså. 
Tänk på att saker och ting ofta inte sker på grund av att DU gör något...utan för att du råkar vara på fel plats på fel tid..

Ta hand om dig!
Kram Eva

Åh, så fint badrum!